Från Motionscentralen på Fontinberget i Kungälv leder en 5 km lång markerad led till Aleklätten. Det är en härlig promenad i en omväxlande och kuperad terräng och man får lön för mödan när man kommer fram. Från toppen av Aleklätten, som är 134 m ö h och en av kommunens högsta utsiktspunkter, har man en fantastisk utsikt. Förr i världen var Aleklätten i ofredstider en viktig tillflyktsort med sin fornborg på toppen, men idag ser man inte längre några spår av den.

Vill man på ett bekvämare sätt ta sig till Aleklätten kan man från Kungälv åka mot Romelanda/Diseröd. Efter ca 5 km svänger man höger vid skylt "1 Lybeck" och efter ungefär 500 m svänger man höger in på en grusväg som leder upp mot toppen.

Den ser inte mycket ut för världen. En brun liten plåtlåda med en skylt på taket. Trots det är den, med sina
10 000 besökare per vecka, ett av de största turistmålen i Kungälv. 

I Bräckboden säljs produkter som har små defekter och därför inte kan säljas ute i butikernas vanliga sortiment. Varje halvtimme under produktionen granskas bakverken utifrån bestämda normer för bland annat vikt, utseende och vattenhalt. Det som inte håller måttet blir bräck.

Att bunkra upp med godsaker att mumsa i sig vid picknick, vid exempelvis Bohus fästning, är något som går hem hos de flesta.

Spåren är många av en tid då miljön längs kusten såg annorlunda ut. För den som är intresserad av historia är öarna i Kungälvs kommun fulla av intressanta utflyktsmål.

Stensholmen är idag en stillsam och öde ö, men under sista hälften av 1700-talet sjöd det av liv här och på öarna runtomkring. Orsaken var en av de största sillperioderna, då detta havets silver fanns i så stora mängder att allt inte kunde saltas ner och säljas som mat. Runtom i Bohuslän fanns cirka 500 trankokerier och det största låg på Stensholmen. Fyra byggnader med 36 kittlar och nio skorstenar, magasin, bodar och bostadshus. Tranet exporterades i stora mängder och vinsterna för sillpatronerna var enorma. I början av 1800-talet försvann sillen lika plötsligt som den kommit och folket lämnade Stensholmen.

När man idag stiger iland på ön är det kanske först svårt att föreställa sig att en mäktig exportindustri blomstrade här för drygt 200 år sedan. Men lämningarna är tydliga och många. Den mäktiga ruinen efter sillsalterier är den mest tydliga. Här finns även spår efter vägar, kittelfundament och andra hus.

Mitt i älven utanför det gamla Kungälv ligger en skogsklädd ö i fridsam grönska, men dess namn skvallrar om ett mera dramatiskt och kusligt förflutet. När ön fick sitt namn vet man inte.

Galgen på toppen av ön syntes vida omrking, som en hotfull varning till kungälvsborna. Mystik och rädsla omgav galgbacken på Tjuvholmen och folk undvek att bege sig dit. Ön var dessutom en otillgänglig och föga inbjudande klippa. I slutet av 1800-talet planterades skog på Tjuvholmen och ön har varit betesmark fram till våra dagar.

Det är länge sedan galgen på Tjuvholmen var i bruk. Även om platsen ruvar på fasansfulla minnen så är Tjuvholmen en fin plats för picknick med utsikt mot gamla Kungälv.